Det har nu gått två veckor sedan Doris lämnade oss. Vi börjar nu komma ur vår vakumbubbla sakta men säkert, jag och hundarna.
Men visst blir det massa bakslag, Viper tror han ska vakta oss från allt och alla, vilket gör att Basse blir rädd och skäller han med, och så har vi Ella som hakar på, men hon vet oftast inte varför. Och så jag på det, som går i egna tankar och är lite upp och ner med det psykiska, av allt som vi vart med om de senaste åren.
Men nu jävlar är vi på G igen, långa promenader, med hela flocken, vilket är lite ovant för alla, eftersom vi har haft delad flock, för att Doris inte orkat gå snabbt och länge sedan i somras. Så nu gäller det för hundarna att tänka om en massa och även jag. Ella drar ofta igång Viper som i sin tur drar i gång Basse, ser nog rätt så lustigt ut för utomstående, men inte för mig i den kaotiska röra som då blir. Men hinner jag bara med att stoppa Ella så brukar det gå bra. Något enstaka voff, men det tar jag för tillfället. Däremot om det kommer många hundar blir Viper jätteorolig, så vi ska nog börja gå lite på hundrundan igen.
Hundarna kommer att få bara sina klövjeväskor mera, även killarna, tjejerna bär ju sina ett par gånger/veckan. Vi ska ta upp rallylydnaden och tricks träningen också. Samt att jag funderar på agility. Tyvärr kostar ju allt skjortan om man ska gå kurser, så vi kör väl det mesta på hemma plan =)
Agility blir till våren när vi börjar vara på landet mera, då kan jag bygga en egen banan.
Sedan så kommer tjejerna vara hemma med mig i stan, och killarna får vara med husse på landet, så dom får springa lösa i trädgården hur mycket dom vill. Medans tjejerna ska bygga självförtroende hemma hos mig och bli tågpendlare.
Så det vore väl sjutton om inte vi ska få en fungerande flock igen, utan vår tant Doris ❤