Slutprovet på kursen vi gick på Tyresö bk

Har väl äntligen fått lite tid att börja skriva här igen, så jag ska försöka uppdatera vad som hänt sedan näst sista inlägget. Så jag börjar med slutprovet på unghundskursen. Lindha har ju gått med Diezel under kursen och till slut började han följa Lindha bra, eftersom det inte blev någon träning för Lindha och Diezel mellan kurstillfällerna så måste jag säga att det gick över förväntan med ekipaget, mycket bättre än jag trott.

Momenten betygsattes
l, Behöver träna mer
2, bättre kan du
3, inte helt rätt
4, godkänt
5, bra
6, väl genomfört
7, mycket väl genomfört
8, Felfritt

kommentarer och hundarnas poäng skriver jag under varje momentbeskrivning.

Här kommer dom olika momenten som skulle klaras av.

1 Kvarsittande
Hunden skall kunna sitta kvar med föraren på 2 meters avstånd och sitta kvar tills föraren kommer tillbaka till hundens sida.

Diezel fick 8, inga problem där inte.
Viper fick 5, matte lite otydlig, så det blev dubbelkommando

2 Möte med hundar på naturstig
Hunden ska föras i slakt hängande koppel och inom en sträcka av 100 meter möta 3 hundar med ägare. Hundföraren kan välja att awika från stigen några meter. Vikt läggs här vid att hundeQ.. förmås att nonchalera den mötande hunden och rikta sitt intresse mor föraren. Individuella förutsättningar beaktas.

Här fick bägge hundarna 8, Viper skötte sig över förväntan och Diezel brydde sig inte som vanligt.

3 Sitta kvar i bil
Hunden skall kunna sitta kvar i bilen när dörren öppnas och inte hoppa ut förrän vid ”varsågod”

Här fick bägge hundarna 8.

4 Gå fint i koppel
Hunden skall kunna gå i slakt hängande koppel utan att streta och dra eller gå lös och följa sin förare, sträckan bör vara mellan 25 -50 meter.

Diezel fick 5, får skylla på att det gått löptikar på planen.
Viper fick 7, jag blev väldigt förvånad för det är något som han har svårt för hur mycket vi än tränar verkar det som, han ska bara vara först

5 Hantering / visitation

Hundägaren undersöker hunden fysiskt. Titta på tänder, öron, tassar, känner igenom hela kroppen, lyfter på ben och svans, Visitationen skall pågå under minst en minut.

Bägge fick 8, dom stackarna är ju van vid att jag alltid ska hålla på att kolla dom.

6 Inkallande utan störning
Föraren väljer själv hur inkallniongsmomentet testas. Inkallningen ska göras på minst 10 m avstånd.

Diezel fick 4, tog en extra stooor väg runt Lindha innan han kom till sidan.
Viper fick 4, blev lite störd av att det fanns andra hundar på planen bakom oss som inte brukar vara där.

7 Inkallning med störning
Hunden skall vid inkallning springa genom en grupp bestående av de andra hundarna och förarna i kursen.

Dizel fick 7, vi andra stod på två led som hundarna skulle springa igenom samt att det låg leksaker på planen där dom skulle springa, Diezel valde att springa ut bakom mig till Lindha, för att slippa springa framför Kalvin.
Viper fick 8, till min stora förvåning, eftersom både Diezel och Viper ”bara” fick godkänt i momentet inkallning utanstörning.

8 Nej

Hunden skall reagera vid förarens nej ( vid t ex godis-skål eller leksaker utlagda på plan eller om hunden tänker gå fram till annan hund) och avbryta det den hade tänkt göra.

Bägge hundarna fick 8

9 Passivitet / avslappning
Hunden skall kunna koppla av och slappna av, om föraren sätter sig brevid och lugnar ner den.

Bägge hundarna fick 8, fast det var rörigt omkring dom och Kalvin var lite orolig

10 Nosaktivitet
Hunden skall kunna följa ett 50 -100 meter långt spår och
komma fram till slutet eller kunna hitta ett föremål i en uppletanderuta som är t ex 30 x 15 m stor.

Dizel fick 2, Med snö som föll, husse, Doris, Viper och Sebastian som stod kvar ibörjan på spåpret ett gäng lösa hundar så måste jag säga att det gick bättre än jag trodde, Diezel söker ju hellre än spårar om det inte är blodspår.
Viper fick 6, han bröt spåret när två staffar kom farandes på ängen nedanför skogen där spåret låg, men han kunde brytas och få att ta upp det igen, men denna gång hade husse, Doris, Diezel och Sebastian gått till klubbstugan så han blev nog inte lika störd.

11 Valfritt moment

Föraren väljer själv ett moment ( t ex cirkuskonst eller liknande) beskriver hur momentet skall utföras och visar därefter.

Bägge hundarn 8, Dizel fick svimma och Viper fick hoppa på bakbenen som cirkushästarna.

Diezel fick 74 poäng, Viper fick 78 av totalt 88.

Så jag måste väl säga att jag blev nöjd över deras resultat, vi har haft ett par roliga kvällar tillsammans med andra hundägare och deras fyrbentingar.

GOTT NYTT ÅR

Lydiga hundar

Ja nu har vi varit tre gånger på klubben med hundarna, och alla gånger har det regnat, värst var i torsdags då var vi sjöblöta efter träningen.

Första gången vi var där hade Viper stooora problem, det var ju massor av främande hundar på planen och dom skulle skällas ut, värst utskällning fick nog den stackars Landseern, en 7 månaders stor koloss som bara måste fram till alla hundar med stora skutt och skällande, vilket gjorde Viper galen, han har ju svårt för stojiga hundar och speciellt första gången han träffar dom. Sedan skulle alla hundar få hälsa på varandra och deras förare vilket inte gick med Viper, han kunde inte släppa blicken från landseern Kalvin, så vi gick bara fram och tillbaka en bit ifrån dom andra.  Med Diezel var det inga problem stod där så snällt och nosade lite när dom kom fram till honom vände sedan bort huvudet och lät den andra hunden nosa klart innan han hälsade, synd att Viper inte fått lite mera lugn ifrån morbror. Vi skulle även göra en första inkallning som det gick jättebra att göra med bägge hundarna, Diezel visste jag ju att han skulle klara det men var lite osäker på Viper men det fungerade bra. Efter praktiken var det fika och teori, då fick jag sätta mig ner på golvet för att hålla Viper lugn han tyckte inte om att Kalvin var i samma rum utan satt och skällde på honom till och från, Kalvin hade jättesvårt att slappna av utan låg och stirrade på alla hundar och skällde flåsade och skulle bara hålla igång.

Det märks att Viper fortfarande är kvar i spökåldern, allt är farligt för att inte tala om alla läskiga hundar och människor det finns på denna jord. Han har fyllt ett år men uppträder som om han bara var 7-8 månader.

Andra gången var inte Landseern där, så då gick det mycket bättre för Viper, nu ville han fram och hälsa på alla hundar. Denna gång skulle dom gå förbi en godis sål utan att röra både med och utan koppel, tur man alltid gjort så hemma när man ”tappat” mat på golvet under tiden man har lagat den. Inga problem för någon av killarna.  Denna gången när vi hade teori så gick även det bättre bägge lade sig tillrätta och slappnade av på en gång.

Tredje gång, nu var Kalvin tillbaka vilket gjorde Viper lite osäker men det fungerade bra ändå, denna gången ökades svårigheten på godisskålen, nu stod den strax framför hundarna första inkallningen vid andra så stod skålen en liten bit framför föraren och sista gången mitt på planen, och när det var dags för våran tur så står Kalvin på sidan av mig en liten bit bort, på planen bakom så tränar en tjej sin schäfer, så jag tänkte jaha Diezel är det ju inga problem med, men hur ska Viper klara det. Inga problem, skålen står mitt på plan med ledaren ca. en meter ifrån den om hon skulle behöva rädda korven, och vid inkallningen så springer han mellan skål och ledaren i full kareta och sätter sig på vänster sida som om han aldrig gjort något annat i sitt liv . Dizel tyckte det var lite jobbigare, en av tikarna höglöpte så han hade inte full fokus idag men utförde alla moment bra ändå, men måste snegla på skålen medans man springer förbi. Vid fikat brydde sig inte Viper om Kalvin utan ville bara leka med den lilla söta taxvalpen Texas, så himla söt liten kille, och uppe på teorin lade sig bägge hundarna tillrätta och slumrade till ända tills Kalvin började låta lite för mycket, då låg Viper och små morrade och blängde på honom. Men tystnade rätt så fort, det räckte att peta några gånger på honom så kopplade han bort Kalvin.

Förutom inkallningar och godisskålar så är det ju en del andra moment vi tränar på, gå fint i koppel, visa tänderna, föremåls intresse m.m.

Nästa gång ska vi köra lite budföring, ska bli roligt och se hur hundarna gör där, för det är något som jag och Janne gör i skogen ibland och då tycker dom det är jätte roligt, vi kommer även testa på sök och spår under kursens gång.

Det värsta är att lämna Doris hemma när man går till klubben hon står och tittar på en med sorgsna ögon, ska inte jag få följa med. Så nu får Janne ta med sig henne in i soffan med ett gott märgben när vi går, så hon  får lite extra när vi sticker iväg. Även om man bara med sig henne på prommenad när man kommer från klubben så känns det lite taskigt när man går med bägge killarna.

Brukshundsklubben och räv

I går var jag på första mötet på Tyresö bk hundarna fick stanna hemma denna första gång men nästa torsdag ska bägge följa med. Det blev så att Diezel får också följa med, så nu ska bägge killarna gå kurs.

När jag var ute i kväll så uppförde sig hundarna lite mysko, precis som när vi hade räven med skabb som sprang omkring här i området, men eftersom jag inte sett den på ett tag så tänkte jag inte på att det kanske skulle kunna vara någon räv utan att det rörde sig om en katt. Men så helt plötsligt börjar Doris skälla och skutta, killarna var ju inte sena med att hänga på och fyra fem meter i från oss kommer räven fram från buskarna. Vi stod och tittade på den ett bra tag och började sedan gå sakta ifrån den men inte var den rädd, han/hon följde efter, luktade väl gott från oss,  jag matade hundarna med torkad hjortlever efter som jag passade på att träna dom, så länge räven inte följde efter så höll sig hundarna lugna men så fort den gick emot oss så vart det morr och skall. Stod väl ca 30min och tränade hundarna och tittade på jättefin räv, skulle tro att det var en årsunge och det var inte våran skabbräv utan denna var jättefin i päls och kondition. Sedan försvann räven och vi fortsatte, hundarna släppte räven snabbt och var som vanligt efter ett par meter, skönt att dom kunde slappna av och släppa räven så fort, ska bli roligt att se hur dom reagerar i morgonbitti när vi går på första kissrundan.

Bilder

Nu har jag äntligen plockat ihop massa bilder, från det att Diezel var liten fram tills nu, finns på fotosidan.

Har även laddat upp en film när hundarna lekte i sista snön ivåras, då var inte Viper stor.

Våra små äventyr

Har haft det rätt så rörigt sista tiden så jag har inte hunnit med att uppdatera bloggen, men nu så kommer det en massa  i stället.

Viper fyllde ju ett år, och det firade vi med att, visade det att vi hade en räv med skabb liggande på nätterna, under ett par nyponbuskar i slänten där vi varje morgon går förbi på väg till jobbet, höll på att trampa på den stackaren när jag skulle kolla om han var kvar, efter vi sett honom vandra omkring på parkeringen, det var då vi såg legan under buskarna. Viltvårdaren tillkallades, men naturligtvis försvann han innan viltvårdaren kom, men vi har kontakt med honom, om räven dyker upp igen. 

Sedan var det dags för att gå till fotografen och fotografera hundarna, visst sa Viper är ni dumma i huvudet, jag sitta där framme ensam med en gubbe som glor på mig, glöm det, men ändå lyckades fotografen få två fina kort på honom i alla fall. Dizel satte sig som världsvan model inga problem där inte. Doris var lite misstänksam i början men det släppte så jag fick ett par fina bilder på henne också, men tyvärr blev det inga gruppbilder, Viper ville inte vara med på bild igen.

Fredagen den 2 oktober var det sista deltävlingen på Mantorp, Janne och Sebastian tar med sig hundar och husvagn och sticker i väg på förmiddagen, ringer vid 13 tiden, då har folkabussen pajat vid Klinga, så Robert fick ta volvon och åka ner hämta upp alla och så for dom till Mantorp, under dagen så var Janne ute med hundarna ett par gånger och när dom sedan skulle åka och äta på kvällen skulle Janne lägga in dom i husvagnen, öppnar grinder till buren i bilen och skjutna som ur en kanon for Diezel och Viper ut ur bilen, två sekunder senare hade dom sprungit över hela depån och in i skogen, Doris var på väg hon med, men Janne han stoppa henne.  Stort pådrag alla ut och leta, en del på apostlahästarna en del i bilar, som tur var hade träningarna på bana slutat så det var ju ingen trafik där, men det finns ju rätt så trafikerade vägar på varsin sida om Mantorp. Hundarna var borta ca. 30 minuter då dom hör hur Viper skäller i utkanten på depån strax därefter hörs Diezel så det var ju bar att gå och hämta dom. Och jag får inget vet förrens jag kommer till Mantorp senare på kvällen, Dom ville inte oror mig sa dom, och det var kansle det bästa beslutet, jag hade nog blivit tokig av oron om var hundarna hade tagit vägen.

 

Och snart är det dags för Viper att börja på brukshundklubben, jag  har anmält oss till en grundkurs, ska bli roligt.

Dizel funderar jag på om han ska få börja spåra eller söka, han tycker det är jätte roligt med spår, har lagt några enkla blodspår som fungerade klockrent och haft ett litet sök efter Sebastian som fick klara regler hur han skulle bete sig ute i skogen, tog inte många sekunder innan Diezel fattade vad som gällde och sedan var det full fart framåt.

Doris får agera sällskapshund det passar hon bäst till, bara ligga och vara vacker i soffan, och ev. lära sig några små saker.

Viper 1år

Idag fyller Viper ett år, våran lilla bebis börjar att bli stor, även om han för det mesta uppför sig, som om han fortfarande var en valp och inte unghund, men han har börjat lyfta benet när han pinkar och även börjat  markera lite ibland.

Vipers vikt och höjd finns nu i tillväxt tabellen.

Brukshundklubben

Jaha nu har jag anmält Viper till grundkurs på Tyresö BK, ska bli roligt och se vad han tycker om det, vi börjar den 29/10. Tyvärr var rallylydnaden full för den hade jag velat gå med bägge killarna, och sedan tränat med Doris hemma, hon är ju inte så impad av att träna över huvud taget och tycker det är rätt så stressande med mycket hundar omkring sig, men det jobbar vi på, medan Diezel tycker det är jättekul.

Min lilla Stjärna

Sitter och fixar bilder som jag tagit och hittade dessa, Viper har ju en förmåga att lägga nosen i blöt överallt och detta blev resultatet vid ett tillfälle i veckan.

Veckan som var

Äntligen har det börjat att lugna ner sig här hemma, Doris har gått ur sig hög löp så nu behöver jag inte ha Diezel i koppel om jag inte kan passa dom. Så i dag blir det bad för alla hundar.

Hundarna somnade vid femtiden i går kväll vid halv tolv så väckte jag dom för att kunna få ut dom på sista kissrundan, dom sover ännu och klockan är halv nio lördag morgon.

Hundarna har nog tyckt det varit jobbigt, har jag haft med mig killarna så har Doris sprungit omkring och gnällt och har det varit tvärtom så ylar killarna när jag och Doris gått.

Härom morgonen körde det ihop sig lite, min kollega var tvungen att komma ifrån ett tag så jag tog hundarna och sprang ner till lokalen, Viper han bara skvätta lite innan vi gick in, strax efter kommer en mamma och ska lämna sin dotter, dom har själva hund, varpå Viper lyfter på benet för första gången ordentligt och börja att pinka på hennes ben, vilken buse, tur att mamman inte blev arg, men det blev jag eller kanske mest paff, så det var bara att lyfta undan Viper och fråga vad han höll på med.  Efter den gången så började han med att markera där Doris varit så nu står dom på rad, först Doris och sedan Diezel och Viper som ska markera. Nu på slutet tror jag att Viper började förstå ”lite lite” om vad man ska göra med tikar när dom löper eller så skulle han bara göra som Diezel

Prommenadern har ju även varit lite lustiga sista tiden, men i går kväll var det underbart, Viper tyckte inte moppen med det knall orangea sadelskyddet var farligt längre, utan tittade bara och gick vidare annars har han varje helg som moppen sått där blivit vansinnig på den farliga moppen, Diezel behövde man bara säga till en gång att inte dyka ner där Doris kissat. och alla tre gick lugnt med mig i stället för att studdsa omkring.